Användningen av kortdrivande och stötande hundar lämpar sig bäst för jakt på små områden med mycket vilt. Hundföraren och hunden är ofta inom synhåll för varandra. Hunden följer inte viltet långt efter att den stött upp det, utan återvänder snabbt till föraren för att söka nytt vilt. Tät kontakt mellan föraren och den arbetande hunden är karakteristiskt för jaktformerna. Möjligheten till viltskott kommer genast i samband med att hunden stöter upp viltet eller strax efter. Att driva upp och stöta upp betyder att hunden söker och hittar ett vilt och snabbt driver det i rörelse. En kortdrivande eller stötande hund följer inte efter viltet när det flyr. Vid jakt på fåglar och små däggdjur används termen att driva upp, eftersom hunden ska få till exempel fåglar i flykt inom hagelgevärets räckvidd.

Hunden framför jägaren

Med stötande hund jagas både fåglar och småvilt. Det vanligaste bytet är fälthöns eller fältharar. I jaktsituationerna rör sig hundföraren till fots, antingen ensam eller tillsammans med några andra jägare. Hunden rör sig framför jägarna, dock utan att avlägsna sig längre än cirka 20 meter från jägarna. När hunden får vittring på ett vilt, stöter den genast viltet i uppsprång eller uppflog. En skytt som står på pass måste ofta av säkerhetsskäl låta bli att skjuta, då djuret kommer till passplatsen i för hög fart eller då ett hjortdjur som man inte har lov att fälla springer ut framför skytten. En bra stötande hund rusar inte efter viltet, utan stannar upp och blir kvar när viltet flyr. Det är viktigt att hunden stannar, eftersom den annars kan hamna i skottsektorn. För jaktformen krävs en väl skolad hund, som håller sig i närheten av jägaren och omedelbart lyder förarens kommandon. Olika spanielhundraser är specialiserade på jaktformen, men även olika retrieverraser kan användas. Jaktformen passar inte för drivande hundar. Rasen har i sig ingen betydelse, det viktiga är att hunden beter sig rätt.

Jägaren med sin stötande hund på fälthönsjakten.
En kortdrivande hund ska hämta viltet inom hagelgevärets räckvidd och snabbt driva det i rörelse. Lydnadsskolning är viktig, eftersom hunden ska stanna lika snabbt genast efter uppdrivningen, för att jägaren ska kunna skjuta ett säkert viltskott. Foto: Tommy Arfman.

Hund som stöd för drevkedjan

En stötande hund kan också användas som drevkarlarnas stöd och effektivera deras arbete, vid jakt på till exempel fälthare med drevkedja. Drevområdet är i allmänhet litet, till exempel en skogsdunge på ett åkerområde. Skyttarna placeras på pass längre fram i terrängen, och drevkarlarna går genom drevområdet samtidigt som de ropar och klappar i händerna i avsikt att driva upp viltet mot skyttarna på pass. Den stötande hunden som rör sig mellan och framför drevkarlarna hittar ofta viltet först, och upptäcker de fältharar som försöker gömma sig. För den här jaktformen passar spaniel- och retrieverhundar, men man kan även använda andra raser, som till exempel terrierraser.

Se video om stötande hundar vid jakt på småvilt