Kommunikationen har en mycket viktig roll vid olika kris- och problemsituationer. Till kriskommunikation hör förutseende av krissituationer, förberedelse för dem och genomförande av kommunikation under själva situationerna. Vad avses då med en kris? En kris kan vara en olycka, en rykteskris eller problemsituationer i anknytning till informationssäkerhet.

Vid många krissituationer i anknytning till jakt och vilt ligger kommunikationsansvaret hos myndigheter, som till exempel polisen. Det är bra för jaktvårdsföreningen att gå igenom hur kommunikationskedjan fungerar i olika situationer. Kriskommunikationsplanen är en grundläggande modell med vilken föreningen förbereder sig för kommunikation under krissituationer. Vid kriskommunikationssituationer är det viktigt att hålla sig lugn och inte ta förhastade beslut i anknytning till kommunikation.

Kommunikationsansvaret vid krissituationer

  • djursjukdomar: Livsmedelsverket ansvarar för och har hand om information i anknytning till djursjukdomar. Om ett sjukdomsfall gäller jaktvårdsföreningens område, lönar det sig för föreningen att distribuera Livsmedelsverkets och Regionförvaltningsverkets pressmeddelande på sitt eget område.
  • SRVA-situationer, jaktolyckor och jaktbrott: Polisen har alltid informations- och ledningsansvar vid ovan nämnda situationer. Jaktvårdsföreningen får inte sprida information om ett sådant ärende utan polisens tillåtelse. Det är också bra att komma ihåg att man vid exempelvis SRVA-situationer inte får uppdatera eller lägga ut bilder på sociala medier. Anvisningar för eventuell tilläggsinformering fås från Finlands viltcentrals regionkontor.

Jaktvårdsföreningens kriskommunikation

Som huvudregel kan man säga att jaktvårdsföreningen vid händelse av en kris ska vara i kontakt med Finlands viltcentrals regionkontor. Det kan vara fråga om till exempel en kris i anknytning till ett förtroendeuppdrag eller något annat som kräver snabb reaktion. I sista hand är det kommunikationschefen som ansvarar för Finlands viltcentrals kriskommunikation.

Till kriskommunikationen hör beredskap och förutseende, och därför är det skäl att göra upp en kriskommunikationsplan. Jaktvårdsföreningen ska gärna utse en person och en suppleant, som är i kontakt med viltcentralens regionkontor och vid behov ger utlåtande för jaktvårdsföreningens del. Till exempel vid en rykteskris är det viktigaste att reagera så snabbt som möjligt. Därför är det bra för jaktvårdsföreningen att känna till tillvägagångssätten vid en kris eller en överraskande situation som kräver att föreningen reagerar.

Målet med kriskommunikation är att informera om ärendet så snabbt som möjligt och på så vis försöka lugna ner situationen och förebygga spekulationer och spridning av falska uppgifter i frågan. Till kriskommunikation hör öppenhet, snabbhet och ärlighet.

I kriskommunikationsplanen kan till exempel följande punkter ingå:

  • kommunikationsansvar vid kriser ur synvinkeln för olika myndigheter
  • jaktvårdsföreningens ansvarspersoner, som är i kontakt med Finlands viltcentrals regionkontor och vid behov sköter kommunikationen
  • förutseende i fråga om olika kriser

Exempel på kriser:

  • rovdjursproblem
  • tjuvjakt
  • olyckshändelse, olycksfall
  • avsiktlighet, oaktsamhet
  • djursjukdom
  • datasäkerhetskris
  • intern kris
  • en kris orsakad av en aktör i viltförvaltningen, som till exempel en rykteskris