Bland nyfödda vitsvansar är hanarna i regel i majoritet. Handjuren utgör vanligtvis 50 – 55 procent av de nyfödda, men dödligheten bland vuxna handjur är däremot aningen större än bland hondjuren. Det här leder till att könsfördelningen i ett naturenligt bestånd är i balans. Det finns alltså ungefär lika många vuxna hindar som vuxna hjortar.

Det här är en situation vitsvansarna har anpassat sig till genom evolutionen. Vitsvansens beteende, till exempel i samband med brunsten, fungerar därför bäst när könsfördelningen är i balans. En viss förskjutning i könsfördelningen tolereras innan olika former av problem uppstår, så ett bestånd kan alltså ha en liten majoritet av antingen handjur eller hondjur. Men om förskjutningen i könsfördelningen blir för stor lider beståndet på många sätt.

Forskning från USA visar att om det finns ungefär lika många hjortar som hindar i beståndet, är hindarnas genomsnittliga befruktningstid tidigare än om könsfördelningen är skev. Tiden under vilken hindarna blir betäckta är även kortare om det finns många fullvuxna hjortar i beståndet, jämfört med om könsfördelningen är skev. Jämn könsfördelning leder alltså till att kalvarna föds under en förhållandevis kort period och förhållandevis tidigt. Om könsfördelningen är snedvriden kan kalvarna födas under en lång period som sträcker sig in i sommaren.

Kraftig årlig beskattning av vuxna handjur eller betydande beskattning av vuxna handjur före brunsttiden, kan alltså leda till skev könsfördelning under brunsten och därmed påverka brunstbeteendet negativt.

En kalv född vid rätt tidpunkt på våren har vanligtvis omkring fyra månader på sig att få i sig behövlig näring, innan oktober. I sydligaste Finland fortsätter ändå kalvens kroppstillväxt under hösten, och vikten är som störst i november-december då en kalv född vid normal tid vanligtvis väger drygt 25 kilogram slaktad. En kalv född som ett resultat av första ombrunsten kan väga under 20 kilogram före sin första vinter och en kalv född som en följd av andra ombrunsten kan väga så lite som 15 kilogram. En tidigt född kalv har goda förutsättningar att klara vintern och kommer att ha en hög kroppsvikt vid 1½ års ålder, för en 1½ årig vitsvans väger vanligtvis cirka två gånger mera än då den var kalv.

Forskning i USA har visat att en tidigt född kalv kan väga omkring 20 procent mera vid 1½ års ålder jämfört med en sent född kalv vid 1½ års ålder. Tidpunkten då kalven är född kan även ses i hornstorleken vid 1½ års ålder. Fjolåriga hjortar som fötts sent har oftast mindre horn med färre horntaggar än fjolåriga hjortar som fötts tidigt. Om en sent född kalv överlever sin första vinter, kan den framöver komma att vara mindre än de jämnåriga vitsvansarna som fötts vid rätt tidpunkt.

Vitsvanskalv med uppskattningsvis 15 kg slaktvikt.