Styrning av älgarnas rörelser med saltstenar

Genom att placera ut saltstenar kan man försöka styra älgarnas betning till sådana skogsområden där det inte orsakar skada. Lämpliga platser är tallbestånd som har vuxit förbi älgskaderisken 29. I sådana tallbestånd kan älgarna äta tallarnas sidogrenar 32, vilket inte orsakar någon förlust för skogsnäringen – tvärtom kan betning på sidogrenarna förbättra kvaliteten på trädbeståndet 62. Samtidigt kan eventuellt underväxande lövträd bli älgföda.

Det lönar sig inte att placera ut saltsten på gallringsobjekt med gran, eftersom det kan öka repningen på granbarken. På samma sätt är det i en förnyelsemogen skog risk att älgarna besöker samma område efter förnyelsen, vilket lätt kan leda till skador på plantbeståndet.

Tilläggsföda utanför skogsbruksområdet

Den som är intresserad av viltvård kan med lite tilläggsarbete odla naturlig föda för älgarna även utanför den egentliga skogsbruksmarken. Antalet älgar och mängden tillgänglig föda på ett visst område avgör hurdan födoresurs de har i sin användning. Genom att i stor skala öka mängden föda kan man påverka födoresurserna, och på ett vinterbetesområde för älgar kan detta leda till minskade skogsskador.

För att öka vinterfödan lönar det sig att fokusera på sparandet av naturlig vinterföda. På så sätt undviker man eventuella skadliga inverkningar av mindre naturlig vinterföda (t.ex. foderbalar). I den omedelbara närheten av objekt med föda som avviker från älgens normala vinterföda kan betningen öka. Det kan delvis bero på större älgtäthet runt bra näringsobjekt 26 och 70 eller på älgarnas egen reaktion att balansera upp den mindre naturliga vinterfödan 24. Genom ett tätare nätverk av utfodringsplatser kunde man eventuellt förebygga uppkomsten av koncentrationer i närheten av utfodringsplatserna.

Områden under elledningar är ypperliga för detta ändamål och i allmänhet uppkommer föda på dessa områden av sig själv. Man kan öka mängden föda genom att toppa träden, så att de blir tätare och smakar bättre för älgarna. Det är skäl att observera hur nära vägen elledningen löper, eftersom det inte lönar sig att locka djur till vägrenarna. Områden under elledningar kan även användas vid anläggning av viltåkrar 25. I södra Finland kan viltåkrarna ge tilläggsföda långt in på vintern, medan de i norra och östra Finland på grund av snötäcket sällan erbjuder tillräckligt med tilläggsföda mitt i vintern.

Olika typer av kantzoner är populära bland många viltarter. Kantzoner som passar för älg är videbuskage längs sjöstränder eller vägrenar, och även längs åkerrenar kan älgarna hitta mycket ätbart. Det är skäl att överväga om man på sådana objekt i stället för att utföra kostsam uppstädning kunde odla vinterföda åt älg och skydd för övrigt vilt. All övrig föda som älgarna äter vintertid betyder att tallbestånd skonas.