Övriga fångstmetoder

Preview

Lövblåsare

I skärgården har man utvecklat en metod för fångst av mink, där minkarna jagas med hjälp av hund och lövblåsare. Två till tre jägare färdas med båt från ett skär till nästa och låter hunden söka minkar som gömmer sig på skären. När hunden lokaliserar ett djur som trycker under en sten, börjar en av jägarna driva djuret ur håligheten med lövblåsaren medan de övriga gör sig redo att skjuta. Genom att blåsa luft in i stenröset får man det lilla rovdjuret att komma ut från sitt gömställe och bli åtkomligt för skyttarna. Vilken hundras som helst passar för den här jaktformen, eftersom det enda kravet på hunden är att den är intresserad av minkvittring.

Lövblåsare får användas för att fånga eller driva bort fjällräv som uppfötts i farm, rödräv, mårdhund, mink, hermelin, ekorre, grävling, tvättbjörn och icke fredade däggdjur endast när djuret befinner sig i ett gryt, i ett blockfält, i eller under en byggnad, under en ved- eller virkestrave eller i motsvarande förhållanden.

En mink som har lokaliserats av hundarna drivs i rörelse med hjälp av en lövblåsare. Hundarna hindrar minken från att fly till höger, och skytten har ställt sig på motstående sida. Syftet är att få minken att fly till vattnet, där det är säkert att skjuta den. Foto: Tommy Arfman

 

Jakt med flagglina

Användningen av flagglina grundar sig på rovdjurens naturliga försiktighet. Flagglinan kan läggas ut som fortsättning på passkedjan, för att hindra djuret från att smita iväg på en plats där det inte finns någon jägare. Flagglinan kan också läggas ut runt hela området, varvid djurets daglega hamnar innanför linan. Rovdjuret registrerar linan som något som inte hör till naturen, antingen med syn- eller luktsinnet. Djuret vänder då tillbaka och försöker hitta ett annat ställe där det kan smita iväg.

Linan kan tillverkas av en hållbar, tunn lina, vid vilken flaggor i färggrant, tunt tyg fästs med cirka 60 centimeters mellanrum. För att förse flagglinan med lukt räcker det i allmänhet att förvara den inomhus. Längden på linan anpassas enligt användningsändamålet. Om man vill ringa in djuret helt med linan görs den ungefär tre kilometer lång. Om inringningen görs för liten flyr djuret redan när linan läggs ut.

Den färdiga flagglinan kan läggas ut i terrängen med hjälp av en lätt rulle av metall. När djuret har inringats i snöföre, spänner två jägare ut flagglinan i terrängen. Den ena släpper ut linan från rullen och den andra placerar den på lämplig höjd. Flaggornas nedre kant borde vara på en sådan höjd att de rör vid djurets rygg, om det försöker ta sig ut under flagglinan. Linan borde alltid vara synlig, och därför ska man inte lägga ut den i för tät växtlighet.

Passen placeras längs linans yttre båge, mot vindriktningen. Det är en bra idé att sätta ut en jägare som följer efter djuret i dess spår. Om ringen är liten kan det räcka med en person för att hålla djuret i rörelse. Ju lugnare drevkarlen rör sig på området, desto lugnare rör sig även djuret, som med större sannolikhet håller sig innanför linan. Ibland kan det hända att ett djur, som tidigare har smitit från en flagglina eller som är van vid människovittring, inte bryr sig om linan, och då kan alla förberedelser vara förgäves.

Flagglina var i tiderna en väldigt populär jaktmetod, i synnerhet vid jakt på räv. Numera används metoden i viss utsträckning som fortsättning på en passkedja och som hjälp vid vargjakt med stöd av dispens. Foto: Hannu Huttu

 

Artificiell ljuskälla

Användning av artificiella ljuskällor är allmänt förbjuden vid jakt. Som undantag tillåts dock användning av artificiella ljuskällor vid en permanent utfodringsplats för vildsvin och när man ska spåra eller avliva sårade djur eller djur i fotsnara och vid avlivning av djur som befinner sig i ett gryt, i en fälla, i ett blockfält, i eller under en byggnad eller under en ved- eller virkestrave eller annars i hjälplöst tillstånd. En ficklampa är en artificiell ljuskälla.

Lektion etiketter: mink, små rovdjur, jakt med hund, räv, mårdhund