Jaktvårdsföreningen och god förvaltningssed

Preview

 

Ämnet för den här lektionen är god förvaltningssed samt principer i anknytning till förvaltning, vilka gäller i synnerhet jaktvårdsföreningens styrelse, verksamhetsledare och funktionärer som utför offentliga förvaltningsuppgifter. Under lektionen granskar vi god förvaltningssed ur jaktvårdsföreningens synvinkel. Jaktvårdsföreningens förvaltning styrs av bestämmelser i förvaltningslagen och till vissa delar av bestämmelser i föreningslagen. Principerna för god förvaltning styr till exempel rådgivning, service, språkbruk, myndighetssamarbete, jäv och offentlighet eller sekretess i fråga om handlingar. 

Nedan presenteras i korthet några förvaltningsprinciper enligt förvaltningslagen, vilka är särskilt viktiga ur synvinkeln för jaktvårdsföreningarnas förvaltningsverksamhet och förvaltningspraxis. Det är viktigt att känna till principerna och författningarna till exempel vid ombesörjandet av jaktvårdsföreningarnas lagstadgade myndighetstjänster och rådgivning. Enligt 89 § i jaktlagen tillämpas förvaltningslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på jaktvårdsföreningarnas verksamhet då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

I förvaltningslagen presenteras rättsprinciperna inom förvaltningen, vilka styr myndigheternas verksamhet.

Rättsprinciperna inom förvaltning 6 §:

Myndigheterna skall bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt och använda sina befogenheter enbart för syften som är godtagbara enligt lag. Myndigheternas åtgärder skall vara opartiska och stå i rätt proportion till sitt syfte. Åtgärderna skall skydda förväntningar som är berättigade enligt rättsordningen.

Serviceprincipen och adekvat service 7 §:

Möjligheterna att uträtta ärenden och behandlingen av ärenden hos en myndighet ska om möjligt ordnas så att den som vänder sig till förvaltningen får behörig service och att myndigheten kan sköta sin uppgift med gott resultat.

Rådgivning

I 8 § i förvaltningslagen föreskrivs om myndighetsrådgivning. Myndigheterna ska inom ramen för sin behörighet och enligt behov ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Det finns också flera avgöranden av biträdande justitiekanslern angående ärendet. Av avgörandena framgår till exempel att myndigheterna utan dröjsmål måste svara på förfrågningar till exempel per mejl.

Därtill måste man komma ihåg att en myndighets rådgivning alltid är avgiftsfri. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet, ska den i mån av möjlighet hänvisa kunden till den behöriga myndigheten. Som exempel kan nämnas förfrågningar om djur som är fredade enligt naturvårdslagen: frågor i anknytning till skrattmås och vitkindad gås styrs till NTM-centralen.

Krav på gott språkbruk

Jaktvårdsföreningen omfattas också av 9§ i förvaltningslagen om kravet på gott språkbruk. Enligt kravet på gott språkbruk i 9 § i förvaltningslagen ska myndigheterna använda ett sakligt, klart och begripligt språk.

Jaktvårdsföreningen och åsiktsyttring:

Det ovan nämnda kravet på gott språkbruk gäller även till exempel insändare i en jaktvårdsförenings namn. I princip har personer som sköter offentliga uppgifter, som t.ex. en jaktvårdsförenings verksamhetsledare och ordförande, samma enligt grundläggande och mänskliga rättigheter tryggade rätt att framföra sina åsikter som andra människor.

Insändare i jaktvårdsföreningarnas namn måste dock hållas på en saklig nivå. Biträdande justitieombudsmannen har gett ett avgörande i anknytning till en insändare i en jaktvårdsförenings namn (biträdande justitieombudsmannens avgörande diarienummer 676/07, 21.4.2009).

Då man framträder i en lagstadgad jaktvårdsförenings namn, t.ex. i tidningars insändarspalter eller på sociala medier, tillkommer ett helt annat ansvar än då man framträder som privatperson eller organisationsrepresentant.

Myndigheternas språkbruk ska förutom sakligt även vara klart och begripligt.

Observera i jaktvårdsföreningen

  • Kom ihåg att du är en offentlig aktör.
  • Kom ihåg att du representerar den lokala viltförvaltningen, då du kommenterar, ger utlåtanden, eller skriver i egenskap av funktionär i en jaktvårdsförening.

Kontaktspråk i jaktvårdsföreningarna

Om klientens rätt att använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter gäller det som separat föreskrivs om frågan eller det som beror på internationella avtal som förbinder Finland. I 26 § i viltförvaltningslagen konstateras att:

 

Samarbete mellan myndigheter

I 10 § i förvaltningslagen föreskrivs om samarbete mellan myndigheterna, vilket gäller även jaktvårdsföreningarna vid skötsel av offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 10 § i förvaltningslagen:

Inom ramen för sin behörighet och i den omfattning ärendet kräver skall varje myndighet på andra myndigheters begäran bistå dessa i skötsel av en förvaltningsuppgift, och även i övrigt sträva efter att främja samarbetet mellan myndigheterna. Om handräckning mellan myndigheterna föreskrivs särskilt.

Samarbetet gäller alla myndigheter, som t.ex. NTM, Regionförvaltningsverket, Tullen, Gränsbevakningsväsendet, polisen och landsbygdsnäringsmyndigheten.

Jäv

För jaktvårdsföreningarna gäller 27 § i förvaltningslagen och 26 § i föreningslagen, i vilka föreskrivs om jäv.

Jäv enligt 27 § i förvaltningslagen tillämpas för jaktvårdsföreningar då en utnämnd funktionär sköter en offentlig förvaltningsuppgift som till exempel skjutprov, jägarexamina, terränggranskningar och jaktövervakning.

Enligt 27 § i förvaltningslagen får en tjänsteman ”inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen, om tjänstemannen är jävig”. Enligt förvaltningslagen gäller bestämmelserna om jäv för tjänsteman också ledamöter i ett kollegialt organ och andra som deltar i behandlingen av ett ärende, samt den som förrättar inspektionen (till exempel terrängundersökningar vid viltskador).

Jäv enligt 26 § i föreningslagen tillämpas på jaktvårdsföreningens styrelses och jaktvårdsföreningens möten. Enligt 1 mom. i paragrafen har en medlem inte rätt att rösta eller framställa förslag till beslut vid föreningsmötet när beslut fattas om avtal mellan medlemmen och föreningen eller om andra frågor i vilka medlemmens enskilda intressen strider mot föreningens. Därtill enligt 2 mom. i samma paragraf får en styrelsemedlem eller någon annan som har anförtrotts en uppgift som hör till föreningens förvaltning inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer eller verksamhetsgranskare, fastställande av bokslut eller beviljande av ansvarsfrihet, om frågan gäller den förvaltning som han eller hon svarar för.

I doktrinen betonas att föreskrifter gällande jäv är centrala för att en aktörs verksamhet ska vara opartisk och objektiv. Jäv betyder i allmänhet ett sådant, relativt nära förhållande mellan den som behandlar ett ärende och ett ärende som behandlas eller mellan parterna i ett ärende, att det kan finnas skäl att misstänka att objektiviteten, jämlikheten, opartiskheten och obundenheten kan försvagas. Jävsgrunderna fastställs i 28 § i förvaltningslagen. Jävsbestämmelserna stärker neutraliteten hos ett förfarande, till exempel skötandet av en offentlig förvaltningsuppgift samt det allmänna förtroendet för obundenheten hos den som sköter ärendet.

Det är skäl att särskilt observera frågor i anknytning till jäv, eftersom bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas för jaktvårdsföreningarnas styrelsemedlemmar och funktionärer när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller fattar beslut om användningen av jaktvårdsföreningens medel. Straffrättsligt tjänsteansvar behandlades på lektion 4.

Jävsgrunder:

Om jävsgrunderna föreskrivs i 28 § i förvaltningslagen. En tjänsteman är jävig:

1) om tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne är part,

2) om tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne biträder eller företräder en part eller den för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,

3) om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för tjänstemannen eller för en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne,

4) om tjänstemannen står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,

5) om tjänstemannen eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,

6) om tjänstemannen eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne hör till direktionen för eller något annat därmed jämförbart organ i ett ämbetsverk eller en inrättning och det är fråga om ett ärende som sammanhänger med styrningen eller övervakningen av ämbetsverket eller inrättningen, eller

7) om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av något annat särskilt skäl äventyras.

Med närstående avses i 1 mom.

1) tjänstemannens make samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar far- och morföräldrar samt också den som på något annat sätt står tjänstemannen särskilt nära liksom även dessa personers makar,

2) tjänstemannens föräldrars syskon samt deras makar, tjänstemannens syskonbarn och tidigare make till tjänstemannen, samt

3) tjänstemannens makes barn, barnbarn, syskon, föräldrar och far- och morföräldrar samt också dessa personers makar och tjänstemannens makes syskonbarn.

Som närstående anses också motsvarande halvsläkting.

Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.

Avgörande av jävsfrågor:

Om avgörande av jävsfrågor föreskrivs i 29 § i förvaltningslagen. Om avgörande av jävsfrågor föreskrivs:

  • En fråga som gäller jäv för en tjänsteman ska avgöras utan dröjsmål.
  • En tjänsteman avgör själv om han eller hon är jävig.
  • Om jäv för ledamöter och föredragande i ett kollegialt organ beslutar dock organet i fråga. Ett kollegialt organ beslutar också om någon annan som har rätt att närvara är jävig. En ledamot och en föredragande får delta i behandlingen av en fråga om sitt jäv endast om organet inte är beslutfört utan ledamoten eller föredraganden, och en ojävig person inte kan fås i stället för honom eller henne utan avsevärt dröjsmål.
  • I ett beslut som gäller jäv får omprövning inte begäras särskilt och det får inte heller överklagas särskilt genom besvär.

Tillämpning av föreningslagen på jaktvårdsföreningar

I 18 § i viltförvaltningslagen föreskrivs om tillämpning av föreningslagen på jaktvårdsföreningar. Om jaktvårdsföreningens möte och jaktvårdsföreningens styrelses möte tillämpas följande paragrafer i föreningslagen

  • 26 § om jäv
  • 31 § 1 och 2 mom. om upprättande av protokoll,
  • 32 § om klanderbara beslut,
  • 33 § om ogiltiga beslut och
  • 34 § om verkställighetsförbud.
  • För protokollets offentlighet tillämpas det som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Paragraf 18 i viltförvaltningslagen enligt motiveringar:

  • Hänvisningsbestämmelserna till föreningslagen anses nödvändiga, eftersom motsvarande inte har funnits i jaktlagen eller jaktförordningen och jaktvårdsföreningens medlemmars rättsskydd därigenom inte har förverkligats på ändamålsenligt sätt.
  • Bestämmelserna skulle emellertid inte tillämpas vid behandling av förvaltningsärenden, eftersom förvaltningslagen tillämpas vid dessa ärenden och bestämmelserna i denna även omfattar jäv.

Offentlighet i myndigheternas verksamhet

Inom jaktvårdsföreningens verksamhet måste offentlighetslagen beaktas (lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet). Offentlighetslagen reglerar till exempel myndighetshandlingars offentlighet och sekretess. I lagen föreskrivs om olika sätt att ta del av myndigheternas information.

Enligt justitieministeriet har, enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, var och en rätt att ta del av myndigheternas offentliga handlingar. Myndigheternas handlingar är offentliga, om inte annat föreskrivs. I Finland råder alltså offentlighetsprincipen.

Myndighetshandlingars offentlighet och information

I 5 § i offentlighetslagen definieras handling och myndighetshandling. Enligt 6 § i offentlighetslagen är en myndighetshandling i princip offentlig om det inte i offentlighetslagen eller i någon annan lag föreskrivs något om handlingens offentlighet eller sekretess eller om någon annan begränsning av rätten att ta del av den.

I kapitel 3 i offentlighetslagen föreskrivs om rätten att ta del av en handling och i kapitel 4 om utlämnande av uppgifter ur en handling.

Enligt 13 § i offentlighetslagen ska en begäran om att få ta del av innehållet i en myndighetshandling ”individualiseras tillräckligt noggrant så att myndigheten skall kunna utreda vilken handling den avser”.

Lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet reglerar också sätten att ta del av information gällande jaktvårdsföreningar. Jaktvårdsföreningarna har en arkiveringsanvisning, i vilken fastställs vem som överlåter information. I arkivanvisningen konstateras att ansvarsperson för den praktiska arkivskötseln är verksamhetsledaren, som ansvarar för arkivets användningstjänst så att handlingarnas offentlighet beaktas. Styrelsens mötesprotokoll är dokumentmaterial som ska förvaras permanent, och begäranden om att få ta del av det behandlas av verksamhetsledaren i enlighet med arkivregeln. En jaktvårdsförenings styrelsemedlem har inte rätt att offentliggöra eller sända handlingar.

Jaktvårdsföreningens styrelses protokoll är i regel offentliga till samtliga delar efter granskning och underskrift. Samma gäller jaktvårdsföreningens utlåtanden. Om det i handlingarna finns sekretessbelagda uppgifter, ska de tas bort (det är över lag skäl att undvika att anteckna sekretessbelagda uppgifter). I fråga om sekretessbelagda uppgifter iakttas det som föreskrivs i offentlighetslagen.

Styrelsemötets föredragningslista med bilagor är förberedande av ett ärende, m.a.o. är föredragningslistan till sin natur en intern myndighetsutredning. Föredragningslistan blir offentlig efter att mötets protokoll har undertecknats, med undantag av sekretessbelagda uppgifter. I anslutning till materialet som skickas till styrelsens medlemmar i samband med föredragningslistan kan också finnas förberedande dokument som inte är offentliga, och alla blir inte nödvändigtvis offentliga dokument till protokollet.

Det är skäl att anteckna uppgifter i anknytning till jaktvårdsföreningens verksamhetsledares arbetsavtal och lön som icke offentlig bilaga till protokollet. Frågor i anknytning till hälsotillståndet hos verksamhetsledaren, jaktvårdsföreningens funktionärer och styrelsemedlemmar är naturligtvis alltid sekretessbelagda.

Sekretessbelagda uppgifter i jaktvårdsföreningen:

  • Jaktvårdsföreningens egna affärs- eller yrkeshemligheter

Detta grundar sig på 24 § 1 mom. 17 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. enligt vilken: handlingar som innehåller uppgifter om statens, kommuners eller något annat offentligt samfunds eller i 4 § 2 mom. avsedda sammanslutningars, inrättningars eller stiftelsers företagshemligheter, samt sådana handlingar som innehåller uppgifter om någon annan motsvarande omständighet som har samband med affärsverksamhet, om utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling skulle medföra ekonomisk skada för sammanslutningen, inrättningen eller stiftelsen eller ge ett annat offentligt samfund eller en enskild som bedriver liknande eller annars konkurrerande verksamhet en konkurrensfördel eller försämra det offentliga samfundets eller i 4 § 2 mom. avsedda sammanslutningars, inrättningars eller stiftelsers möjligheter till förmånlig upphandling eller arrangemang  som avser placering, finansiering eller låneskötsel,

 

  • Jägarexamensdokument, frågeserier och granskningsfacit

Enligt 24 § 1 mom. 22 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet: handlingar som innehåller uppgifter om inträdesprov eller andra prov eller test, om utlämnandet av uppgifter ur dem skulle äventyra provens eller testens syfte eller en användning av testen i framtiden

 

  • Personuppgifter
    Enligt 24 § 1 mom. 32 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet: handlingar som innehåller uppgifter om en persons politiska övertygelse eller uppgifter om åsikter som personen har uttalat privat eller uppgifter om någons levnadssätt, deltagande i föreningsverksamhet eller fritidssysselsättningar, familjeliv eller andra med dem jämförbara personliga förhållanden.

 

  • Följande uppgifter är emellertid offentliga enligt
    24 §:n 1 mom. 32 punkten i lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet:

Handlingar med uppgifter om en persons deltagande i ett politiskt eller något annat förtroendeuppdrag eller om hans kandidatur för ett sådant uppdrag samt om en persons deltagande i grundandet och registreringen av ett politiskt parti eller bildande av en valmansförening för val är offentliga.