Jvf-funktionärer, funktionärernas uppgifter och ansvar samt styrelsens verksamhet

Preview

 

Under de föregående lektionerna har vi granskat jaktvårdsföreningens lagstadgade uppgifter och uppgifterna i ett vidare perspektiv samt principerna för god förvaltning, vilka styr jaktvårdsföreningarnas verksamhet. Under den här lektionen fokuserar vi på att granska jaktvårdsföreningens i lagen definierade funktionärer, som till exempel styrelsen och verksamhetsledaren samt deras uppgifter och ansvar.

 

 Jaktvårdsföreningens verksamhetsledare

Varje jaktvårdsförening har en verksamhetsledare som är anställd av föreningen. Verksamhetsledaren anställs och avskedas av jaktvårdsföreningens styrelse. Verksamhetsledarens uppgifter föreskrivs i statsrådets förordning om viltförvaltningen (171/2001).

Som jaktvårdsföreningens verksamhetsledare kan fungera också en person som är anställd av Finlands viltcentral. Då ansvarar Finlands viltcentral för arbetsgivarskyldigheterna. En jaktvårdsförening kan ingå ett avtal med Finlands viltcentral om att viltcentralen anvisar en person som sköter verksamhetsledarens uppgifter.

Jvf:s verksamhetsledares uppgifter enligt 11 § i statsrådets förordning om viltförvaltning:

  • under ledning av styrelsen leda jaktvårdsföreningens verksamhet,
  • bereda och föredra de ärenden som ska behandlas vid styrelsemötet,
  • se till att ärenden som gäller jaktvårdsföreningen blir behandlade,
  • verkställa styrelsens beslut, samt
  • behandla och vid behov besluta om ärenden som gäller jaktvårdsföreningen, men som inte hör till jaktvårdsföreningens möte eller styrelse.

Jaktvårdsföreningens styrelse

Jaktvårdsföreningen har en styrelse och om dess bildande och sammansättning föreskrivs i 17 § i viltförvaltningslagen. Jaktvårdsföreningens styrelse väljs av jaktvårdsföreningens årsmöte som ordnas en gång om året. Jaktvårdsföreningens årsmöte väljer bland de medlemmar i jaktvårdsföreningen som har fyllt 18 år och är myndiga minst fem och högst åtta medlemmar till styrelsen och en personlig suppleant för varje medlem. Årsmötet väljer först ordförande för styrelsen och en suppleant för honom eller henne och därefter övriga styrelsemedlemmar och deras suppleanter. Styrelsen väljer vice ordförande bland de medlemmar som avses i detta moment.

Utöver de i 1 mom. avsedda medlemmarna väljer jaktvårdsföreningens årsmöte en medlem till styrelsen och en personlig suppleant för denna bland de kandidater som betydelsefulla markägarorganisationer inom jaktvårdsföreningens verksamhetsområde ställt upp. Inom de områden som avses i 8 § i jaktlagen hör till styrelsen utöver de medlemmar årsmötet valt en av Forststyrelsen utsedd medlem, som har en av Forststyrelsen utsedd personlig suppleant.

Bestämmelser om styrelsens beslutsförhet, uppgifter, medlemmarnas mandattid och turordning för avgång utfärdas genom förordning av statsrådet.

Box// Jaktvårdsföreningens styrelse, dess verksamhet och valet av medlemmar

Jaktvårdsföreningens styrelse sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Av den anledningen måste man se till att det inte i verksamheten eller vid valet av styrelse sker ens formfel. Det är ofta svårt att korrigera sådana fel.

Här följer några punkter som det är skäl att observera:

  • den som väljs in i styrelsen måste ha fyllt 18 år
  • antalet styrelsemedlemmar är 5–8 och här ingår ordförande, men inte kandidaten för markägarorganisationerna och inte heller den av Forststyrelsen utsedda medlemmen
  • ordförandens personliga suppleant är inte vice ordföranden. En suppleant kallas till mötet då ordföranden inte är på plats och vice ordföranden leder mötet.
  • styrelsens vice ordförande väljs av styrelsen (markägarorganisationernas och Forststyrelsens representant kan inte väljas till denna uppgift)
  • markägarorganisationernas och Forststyrelsens representanter är i övrigt fullvärdiga styrelsemedlemmar
  • vid val av en ny medlem istället för en medlem eller suppleant, görs valet för den återstående mandatperioden, inte för tre år
  • den nya styrelsens mandatperiod börjar då invalsmötet avslutas
Jaktvårdsföreningens styrelse samlas till en utbildning som ordnas av Finlands viltcentral.

 

Jvf:s styrelsemedlemmars mandatperiod, turordning för avgång och beslutsförhet

Bestämmelser om jaktvårdsföreningens styrelsemedlemmars mandatperiod, turordning för avgång och styrelsens beslutsförhet finns i 9 § i statsrådets förordning om viltförvaltning.

  • Mandatperioden för en jaktvårdsförenings styrelseordförande och sådana styrelsemedlemmar som avses i 17 § 2 mom. i viltförvaltningslagen (158/2011) är tre år.
  • Mandatperioden för de övriga styrelsemedlemmarna är tre år och utformad så att en tredjedel av medlemmarna, eller vad som är närmast en tredjedel, varje år står i tur att avgå. Mandatperioden börjar när invalsmötet avslutas, och avslutas när motsvarande möte som hålls av jaktvårdsföreningen i slutet av mandatperioden avslutas. Turordningen för avgång för de styrelsemedlemmar som valts den första gången avgörs genom lottdragning.
  • Om en styrelsemedlem eller en styrelsemedlems personliga suppleant avgår eller blir varaktigt förhindrad att sköta sitt uppdrag, kan i hans eller hennes ställe en ny medlem eller personlig suppleant väljas för den återstående mandatperioden.
  • Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga styrelsemedlemmarna är närvarande vid mötet.

Uppgifter för jaktvårdsföreningens styrelse

Jaktvårdsföreningens styrelses uppgifter är enligt 10 § i statsrådets förordning om viltförvaltning att:

1) leda och övervaka jaktvårdsföreningens verksamhet,

2) organisera jägarnas frivilligverksamhet inom jaktvårdsföreningens ansvarsområde och följa genomförandet av verksamheterna,

3) bereda de ärenden som ska behandlas vid jaktvårdsföreningens möte,

4) sammankalla jaktvårdsföreningens möte,

5) anställa och avskeda verksamhetsledaren samt besluta om vikarier för verksamhetsledaren,

6) besluta om löner eller arvoden för jaktvårdsföreningens funktionärer,

7) ge förslag till Finlands viltcentral om utnämningar av jaktövervakare, examinatorer för skjutprov och jägarexamina samt företrädare vid terrängundersökningar som gäller viltskador,

8) behandla utlåtanden som har begärts av jaktvårdsföreningen och som är av vittsyftande och stor betydelse, och

9) vid behov lägga fram förslag om ändring av fredningstiden för vilt till Finlands viltcentral eller ge utlåtande om ärendet till jord- och skogsbruksministeriet.

Beslutsförfarandet

Som jaktvårdsföreningens styrelses beslut gäller den åsikt som fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om beslutsförfarandet föreskrivs i 28 § i viltförvaltningslagen.

Vid val blir de som har fått de flesta rösterna valda.

När rösterna fördelas jämnt avgör ordförandens åsikt, utom vid val då lotten avgör.

Jaktvårdsföreningens övriga funktionärer

En jaktvårdsförening kan ha jaktövervakare, examinatorer för jägarexamina och skjutprov samt andra funktionärer som behövs för jaktvårdsföreningens verksamhet. Om jaktvårdsföreningens övriga funktionärer föreskrivs i 20 § i viltförvaltningslagen.

Till funktionär i en jaktvårdsförening kan den väljas

  • som har fyllt 18 år,
  • som är myndig, och
  • som är känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiften.

För jaktövervakaren och examinatorerna för skjutprov gäller särskilda utbildningskrav enligt vad som föreskrivs i 21 § i viltförvaltningslagen. Till jaktövervakare samt till examinatorer för jägarexamina och skjutprov kan den utnämnas

1) som med godkänt resultat har genomgått den utbildning som ordnats av Finlands viltcentral och som uppgiften i fråga kräver, eller

2) som tidigare med stöd av 1 punkten har utnämnts till motsvarande uppgift och som tidigast sex månader före ansökan om ny utnämning med godkänt resultat har genomgått den repetitionsutbildning som Finlands viltcentral ordnat och som uppgiften i fråga kräver.

Närmare bestämmelser om den utbildning som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Ansvar för ämbetsåtgärder

Ansvar för ämbetsåtgärder enligt 118 § i grundlagen gäller till alla delar för jaktvårdsföreningens styrelse och verksamhetsledare. Jaktvårdsföreningens styrelse och verksamhetsledare företräder således medelbar offentlig förvaltning. Det betyder att jaktvårdsföreningens styrelsemedlemmar och verksamhetsledare inte är tjänstemän utan med stöd av lagen sköter offentliga förvaltningsuppgifter, varvid de omfattas av 118 § i grundlagen.

Ansvar för ämbetsåtgärder enligt 118 § i grundlagen:

  • En tjänsteman svarar för att hans eller hennes ämbetsåtgärder är lagliga. Tjänstemannen svarar också för sådana beslut i ett kollegialt organ som tjänstemannen i egenskap av medlem av organet har biträtt.
  • En föredragande som inte har reserverat sig mot beslutet svarar för det som har beslutats på föredragningen.
  • Var och en som har lidit rättskränkning eller skada till följd av en lagstridig åtgärd eller försummelse av en tjänsteman eller någon som sköter ett offentligt uppdrag har, enligt vad som bestäms genom lag, rätt att yrka att denne döms till straff samt kräva skadestånd av det offentliga samfundet eller av tjänstemannen eller den som sköter det offentliga uppdraget. Här avsedd åtalsrätt föreligger emellertid inte, om åtalet enligt grundlagen skall behandlas i riksrätten.

Jaktvårdsföreningens verksamhetsledare verkar som föredragande på styrelsens möten. Då gäller för hen ovan angivna ansvar för ämbetsåtgärder uttryckligen vid skötseln av föredragandens uppgifter.

Straffrättsligt tjänsteansvar

Om det straffrättsliga tjänsteansvaret i jaktvårdsföreningar föreskrivs i 24 § i viltförvaltningslagen. På jaktvårdsföreningarnas styrelsemedlemmar och funktionärer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa personer:

  • sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller
  • fattar beslut om användningen av jaktvårdsföreningens medel.

Vad betyder straffrättsligt tjänsteansvar egentligen? Om straffrättsligt tjänsteansvar och följderna av brott mot tjänsteplikt föreskrivs i 40 kapitlet 9 § i strafflagen.

Enligt 40 kapitlet 9 § (Brott mot tjänsteplikt) i strafflagen:

  • Om en tjänsteman vid tjänsteutövning uppsåtligen, på något annat sätt än vad som nämns i detta kapitel eller i 11 kap. 9 a §, bryter mot sin tjänsteplikt enligt bestämmelser eller föreskrifter som ska iakttas i tjänsteutövning, och gärningen inte, med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, är ringa bedömd som en helhet, ska tjänstemannen för brott mot tjänsteplikt dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
  • Tjänstemannen kan även dömas till avsättning om han eller hon, genom att fortgående eller i väsentlig mån handla i strid mot sin tjänsteplikt, gjort sig skyldig till det brott som nämns i 1 mom. och brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig för sitt uppdrag.

Därtill enligt 40 kap. 10 § (Brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet) i strafflagen:

  • Om en tjänsteman vid tjänsteutövning av oaktsamhet bryter mot sin tjänsteplikt enligt bestämmelser eller föreskrifter som skall iakttas i tjänsteutövning, på något annat sätt än vad som nämns i detta kapitel eller i 5 § 2 mom. och om gärningen inte, med hänsyn till sin menlighet och skadlighet eller andra omständigheter som har samband med den, är ringa bedömd som en helhet, skall tjänstemannen för brott mot tjänsteplikt dömas till varning eller böter.

På jaktvårdsföreningarnas styrelsemedlemmar och funktionärer tillämpas således bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller fattar beslut om användningen av jaktvårdsföreningens medel.

Skyldighet att lämna uppgifter

Det är skäl för jaktvårdsföreningens funktionärer att komma ihåg 34 a § i viltförvaltningslagen, i vilken föreskrivs om skyldigheten att lämna uppgifter. I korthet:

  • Finlands viltcentral ska trots sekretessbestämmelserna lämna jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att ministeriet ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för det.
  • Jaktvårdsföreningarna ska trots sekretessbestämmelserna lämna Finlands viltcentral och jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att viltcentralen och ministeriet ska kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för dem.