Jaktvårdsföreningarnas uppgifter del 2

Preview

 

Under föregående lektion granskades jaktvårdsföreningens verksamhet främst ur synvinkeln för viltförvaltningslagen. Under lektionen gick vi igenom jaktvårdsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter samt i korthet principerna samt avgifterna i anknytning till offentliga förvaltningsuppgifter. Under denna lektion fortsätter vi med granskningen av jaktvårdsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter.

Jägarexamina och skjutprov

Jaktvårdsföreningarna har det regionala ansvaret för ordnandet av jägarexamens- och skjutprovstillfällen. Jägarexamens- och skjutprovstillfällena är offentliga evenemang som meddelas i förväg och är öppna för alla. Jaktvårdsföreningarna får inte ordna slutna evenemang för till exempel en avgränsad specialgrupp.

 

En skytt under bågskytteprov. Bild: Sirpa Kuhlström

Jägarexamen

Till jaktvårdsföreningens uppgifter hör ordnande av jägarexamen. I jägarexamen visar examinanden sitt kunnande om jakt och viltvård samt om bestämmelser och föreskrifter i anknytning till jakt. Efter avlagd examen är det möjligt att betala jaktvårdsavgift. Jägarexamen avläggs för en examinator som tillsatts av Finlands viltcentral. Du kan läsa mera om avläggandet av jägarexamen i Viltinfo på adressen https://www.riistainfo.fi/sv/ny-jagare/jagarexamen/.

I vissa fall kan en person vara befriad från avläggandet av jägarexamen. Enligt 2 § i Lag om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993):

  • Vad som sägs i 1 mom. gäller dock inte en person som erlagt jaktvårdsavgift för något av de fem senaste jaktåren som föregått innevarande jaktår, inte heller sådana finska medborgare som får bedriva jakt på Åland enligt de stadganden som gäller landskapet Åland eller sådana utlänningar som har rätt att bedriva jakt i sitt hemland.
  • Till exempel en finländsk medborgare som bor i Sverige är inte befriad från avläggandet av jägarexamen.

Till jaktvårdsföreningarnas uppgifter hör också att vid behov beställa jaktkort åt personer från utlandet. Åt en utländsk person kan jaktkort beställas, om hen för jaktvårdsföreningens verksamhetsledare kan uppvisa en kopia på sitt eget lands jaktkort eller en tillförlitlig utredning över att hen har rätt att jaga i sitt land. Om personen inte kan ge en godtagbar utredning om sin rätt att jaga i sitt land, måste hen avlägga jägarexamen för att ha rätt att jaga i Finland.

Jaktkort beviljas för ett jaktår åt gången och det skickas per post till den adress som uppges i ansökan.

Ömsesidigt erkännande av skjutprov

Under föregående lektion konstaterades att ordnandet av skjutprov hör till jaktvårdsföreningarnas uppgifter. Jaktvårdsföreningen anordnar skjutprov och ger intyg över godkända prov samt på begäran kopior av intyg. Därtill kan till jaktvårdsföreningarna tidvis komma förfrågningar om hur man ska förfara med utländska jägare som avlägger skjutprov. Vid sådana frågor är grunden det som stadgas om ömsesidigt erkännande av skjutprov i § 21 a i jaktlagen.

Vid jakt på det vilt som avses i 21 § i jaktlagen får också den vara skytt som har ett motsvarande gällande intyg över skjutprov som avlagts i något annat land och som gäller motsvarande vilt eller den som lämnar jaktvårdsföreningen en utredning om att hen har rätt att i sitt hemland jaga vilt av motsvarande storlek. Jaktvårdsföreningen ger intyg över ömsesidigt erkännande av skjutprov som avlagts utomlands eller av ovan avsedd utredning. Jaktvårdsföreningens intyg får gälla högst tre år. Skjutprov som har avlagts på Åland motsvarar skjutprov som avses i 21 §.

Terrängundersökningar

Till jaktvårdsföreningarnas uppgifter hör i vissa fall att delta i terrängundersökningar som avses i 25 § 1 mom. i viltskadelagen (105/2009).  Jaktvårdsföreningen skickar en tillställd granskare för terrängundersökningsuppgifter.

Den skadelidande och en företrädare för jaktvårdsföreningen har rätt att närvara vid undersökningen samt rätt att i värderingsinstrumentet anteckna sin egen uppfattning om skadan. Meddelande om terrängundersökning ska i god tid på förhand lämnas till den som lidit skada samt en företrädare för jaktvårdsföreningen. Jaktvårdsföreningarnas företrädare kallas till att delta terrängundersökningarna, då skogscentralen eller landsbygdsnäringsmyndigheten gör granskningar av skador orsakade av hjortdjur eller stora rovdjur.

Jaktvårdsföreningens styrelse föreslår personer som företräder vid viltskadegranskningar.  Finlands viltcentral tillsätter en företrädare som jaktvårdsföreningen föreslagit, på samma sätt som gällande övriga jvf-aktörer. Det är skäl för jaktvårdsföreningens styrelse att besluta om de personer som föreslås på ett sådant sätt att jaktvårdsföreningen skulle ha olika företrädare på olika områden, varvid inte endast en eller två personer skulle ”belastas”.

Beviljande av skjutvapentillstånd för anskaffning av miniatyrpistol

Vid ansökan om tillstånd 45 § 2 mom. (i skjutvapenlagen 1/1998)

Förutsättningar som gäller anskaffningstillstånd för en fysisk person):

  • för sådant skjutande av djur som är tillåtet enligt jaktlagstiftningen ska sökanden lämna en tillförlitlig utredning om sin hobby och, om ansökan gäller ett skjutvapen som avses i 6 § 2 mom. 5 eller 7 punkten, dessutom ett intyg som har utfärdats av en jaktvårdsförening över att sökanden aktivt utövar sin hobby,

Därtill ska vid ansökan om tillstånd beaktas det som föreskrivs enligt 44 e § i skjutvapenförordningen:

  • Jakten med fälla, grytjakten eller jakten i liknande förhållanden i enlighet med 45 § 4 mom. i skjutvapenlagen ska vara aktiv med tanke på förhållandena i området av jaktvårdsföreningen i fråga.  Aktiviteten ska visas för jaktvårdsföreningen genom en utredning om eller en plan för jakten med fällor eller grythundar.
  • Utredningen eller planen ska visas för den jaktvårdsförening inom vars område sökanden i huvudsak bedriver jakt med fälla eller grytjakt.

Intyg över hobbyverksamhet:

Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter har den 1 april 2015 gett anvisningar gällande intyg över hobbyverksamhet som jaktvårdsföreningen ger med stöd av skjutvapenlagen. För ansökan om intyg över hobbyverksamhet finns en blankett som kan laddas ner från Finlands viltcentrals webbplats på adressen https://riista.fi/sv/jakt/blanketter/intyg-over-hobbyverksamhet/.

För att säkerställa enhetligt förfarande rekommenderar Finlands viltcentral att jaktvårdsföreningarna vid beviljande av intyg använder den färdiga intygsmallen. Den är utformad så att den fungerar för att bevilja intyg över klientens aktivitet, enligt utredning över eller plan på aktivitet. Intygsmallen lämpar sig även för situationer i vilka den utredning eller plan som klienten lämnar inte kan anses vara tillräcklig för beviljande av intyg.

Påvisande av aktiv hobbyverksamhet:

Till jaktvårdsföreningens uppgifter hör också att enligt övervägande bevilja intyg över att jakthobbyn är aktiv.

Enligt 53 a 1 mom. i skjutvapenlagen (1/1998) ska en fysisk person som för sådant skjutande av djur som är tillåtet enligt jaktlagstiftningen, för sport- och hobbyskytte eller för en uppvisning, filminspelning eller annan motsvarande förevisning har meddelats innehavstillstånd för ett skjutvapen som avses i 6 § 2 mom. 4–7 punkten som gäller tills vidare, fem år efter det att tillståndet meddelades, och därefter med fem års mellanrum, till tillståndsmyndigheten lämna in ett i lagen föreskrivet intyg eller en i lagen föreskriven utredning. För jaktvårdsföreningens del är det fråga om ett intyg av jaktvårdsföreningen över att personen aktivt bedriver jakt med fälla eller grytjakt.

Idkande av näring

Enligt 35 § i viltförvaltningslagen  får Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna idka sådan näringsverksamhet som stöder förverkligandet av organisationernas syften och inte äventyrar objektiviteten vid handläggandet av offentliga förvaltningsuppgifter. För jaktvårdsföreningen är sådan verksamhet till exempel skjutbaneverksamhet.

Jaktövervakning

Jaktvårdsföreningen ger förslag till Finlands viltcentral om utnämningar av jaktövervakare, vilka utnämns av Finlands viltcentral. Om jaktövervakarens uppgifter och rättigheter föreskrivs i 23 § i viltförvaltningslagen.  Jaktövervakaren övervakar inom sitt verksamhetsområde jaktens och viltvårdens lagenlighet. Vid behov meddelar hen de myndigheter som ansvarar för tillsynen över efterlevnaden av jaktlagen, Finlands viltcentral samt innehavarna av och ägarna till jakträtt om sina observationer. Jaktövervakarna verkar i syfte att bistå övriga myndigheter vid jaktövervakningen.

Jaktövervakarens uppgifter och rättigheter:

  • Vid utförandet av sin uppgift har jaktövervakaren rätt att kontrollera jägarnas identitet och jakträtt samt att de har betalat jaktvårdsavgift och avlagt skjutprov.
  • Jaktövervakaren har dessutom rätt att granska fångstredskap och fångstmetoder.
  • Jaktövervakaren ska på begäran uppvisa intyg över sin rätt att vara verksam som jaktövervakare.
    • Jaktvårdsföreningarna ger intyget efter tillsättandet
    • Intyg fås genom beställning från Finlands viltcentrals nätbutik https://kauppa.riista.fi/

 Anvisningar av chefen för offentliga förvaltningsuppgifter gällande ordnande av övervakning

En jaktvårdsförening kan utföra jaktövervakning om den har minst en utnämnd jaktövervakare. Genomförandet av jaktövervakningen bör beaktas vid planeringen av jaktvårdsföreningens årliga verksamhet. I anslutning till detta bör jaktövervakningen ingå i verksamhetsplanen och medel för jaktövervakningen bör reserveras inom ramen för budgeten.

Finlands viltcentral rekommenderar att den årliga jaktövervakningen planeras tillsammans med närbelägna jaktvårdsföreningar och de myndigheter som ansvarar för övervakningen enligt jaktlagen.

Förvaltningsplanen för vargstammen innehåller även en åtgärd som gäller jaktvårdsföreningarnas jaktövervakning. Jaktvårdsföreningar på vargrevir ska årligen utarbeta en plan för jaktövervakning.

Det finns stora lokala variationer gällande hur aktiva jaktvårdsföreningarna är inom jaktövervakningen. Skillnaderna beror eventuellt mera på vilka områden av verksamheten som jaktvårdsföreningarna prioriterar än på enskilda jaktövervakares aktivitet. Jaktvårdsföreningar på vargrevir ska särskilt observera planeringen och genomförandet av jaktövervakningen. Det bör reserveras tillräckligt med ekonomiska resurser för utvecklingen av övervakningen.

Förslag

Jaktvårdsföreningens styrelse ger Finlands viltcentral förslag om utnämningar av jaktövervakare, examinatorer för skjutprov och jägarexamina samt företrädare vid terrängundersökningar som gäller viltskador. Över förslagen ska finnas adekvata noteringar i protokollet. Om förslagen föreskrivs i 10 § i statsrådets förordning om viltförvaltningen.

Upphävande av en utnämning:

  • Vid observation av att en funktionär handlar på osakligt sätt vid utförandet av offentliga förvaltningsuppgifter ska jaktvårdsföreningen ingripa omedelbart.
  • Jaktvårdsföreningen kan efter att ha hört den berörda parten ge en funktionär en anmärkning eller varning.
  • Om den osakliga verksamheten inom offentliga förvaltningsuppgifter fortsätter eller om verksamheten i princip strider mot grunderna för utnämningen, kan Finlands viltcentral upphäva utnämningen enligt förslag av jaktvårdsföreningens styrelse.

Beskattningsplan för hjortdjur

Till jaktvårdsföreningarnas uppgifter hör att utarbeta en beskattningsplan på nivån för älgförvaltningsområdet. Till beskattningsplaneringen hör följande faser:

  • Vecka 10 hör det regionala viltrådet intressentgrupperna.
  • Före utgången av vecka 11 producerar Naturresursinstitutet jaktvårdsföreningarnas stamuppskattningar samt beskattningsscenarierna för älgförvaltningsområdena.
  • Jaktvårdsföreningen hör de lokala intressentgrupperna i anknytning till älgbeskattningen.
  • Jaktvårdsföreningarnas företrädare upprättar tillsammans en beskattningsplan på nivån för älgförvaltningsområdet.
  • Jaktvårdsföreningen kartlägger jaktlicenssökandenas synpunkter och lägger fram preliminära beskattningsplaner.
  • Jaktvårdsföreningen uppgör en preciserad beskattningsplan för sitt område.
  • Beskattningsplanerna skickas till den ansvariga för älgförvaltningsområdet eller till överenskommen jaktvårdsförening samt till viltcentralens regionkontor.
  • Jaktvårdsföreningens styrelse fastställer jvf:s beskattningsplan senast den 15 april.
  • Jaktvårdsföreningen informerar jaktlicenssökandena om den fastställda beskattningsplanen.

Viktigt att komma ihåg i anknytning till ansökningar om hjortdjurslicenser och ansökningsförfarandet:

Det är viktigt att komma ihåg att jaktvårdsföreningens uppgift inte är att ge utlåtanden om ansökningarna. Jaktvårdsföreningen upprättar alltså inte en beskattningsplan för en licenshavare, utan licenshavarna beslutar om det antal licenser de ansöker om.

  • Jaktlicensansökningar för hjortdjur ska lämnas in senast den 30 april.
  • ansökningarna lämnas via tjänsten Oma riista.
  • om en ansökan lämnas in i pappersform, ska den lämnas in till Finlands viltcentral och en kopia skickas till jaktvårdsföreningen

Observationer av stora rovdjur samt viltinventeringar

Jaktvårdsföreningarna koordinerar observationer av stora rovdjur samt viltinventeringar. Det är emellertid viltförvaltningen som ansvarar för dem. Naturresursinstitutets uppskattning av antalen stora rovdjur grundar sig i första hand på observationer som har registrerats av nätverket av frivilliga rovdjurskontaktpersoner. Rovdjurskontaktpersonerna som tillsätts av jaktvårdsföreningarna är utbildade experter som vid behov kan besöka en plats för att granska och identifiera eventuella observationer av stora rovdjur. Observationerna registreras i det elektroniska Tassu-systemet. Jägare och andra som rör sig i naturen ombeds anmäla sina observationer till områdets rovdjurskontaktperson. Tilläggsuppgifter om rovdjurskontaktpersonerna och observationer av stora rovdjur finns på adressen https://riista.fi/sv/vilthushallning/viltstammarna/uppfoljning-av-viltstammarna/uppfoljning-av-stora-rovdjur/.

Uppgifter om vilttriangelinventeringar finns på adressen https://www.riistakolmiot.fi/sv/.