Fångstmetoder

Preview

Älgen är ekonomiskt den mest betydande viltarten i Finland. Älgen jagas vanligtvis med hjälp av ställande hundar men den jagas även i viss utsträckning som drevjakt, vaktjakt och genom spårning och smygjakt. Bytesmängderna varierar avsevärt från år till år. Stammens utvecklingstillstånd och de regionala målen för stamförvaltningen inverkar på bytesmängderna. I stamförvaltningen beaktar man att de skador älgarna orsakar skogsbruket och trafiken hålls på en rimlig nivå.

En förutsättning för beviljande av jaktlicens för hjortdjur är att sökanden förfogar över ett för jakt lämpligt enhetligt område. För älgjakt betyder det en landareal på minst 1000 hektar. Förutom kraven på arealen ska den sökande därtill ha rätt att på området jaga i ansökan avsedda hjortdjur.

Vid jakt på licensbelagda hjortdjur skall en jaktledare samt vicejaktledare utnämnas och ett meddelande om dessa ska inlämnas till jaktvårdsföreningen. Jaktlicensansökan görs huvudsakligen elektroniskt nu för tiden med hjälp av Oma riista –tjänsten. Ansökan kan fortfarande lämnas in med en pappersblankett. Till ansökan skall bifogas en karta över jaktområdet och en utredning över områdets areal. Jaklicensansökan skall inlämnas till Finlands viltcentral senast den sista april

Med en jaktlicens för älg (eller hjortdjur) kan man jaga ett fullvuxet djur eller två kalvar. Huvudregeln har varit, av den fullvuxna bytesmängden ska hälften vara kor och hälften tjurar. En tillräckligt stor kalvbeskattning har i vissa fall säkerställts på så sätt att man i licensbeslutet har fastställt den största mängden fullvuxna älgar som får fällas.

Jakten på hjortdjur omfattas av noggrannare bestämmelser än jakt på övrigt vilt. Vid användning av grovkalibriga vapen samt högeffektiva patroner och kulor krävs att man fäster särskild uppmärksamhet vid säkerhetsaspekterna. En person som deltar i jakt på hjortdjur som skytt med räfflat kulgevär måste avlägga skjutprov.

Jägaren har älg i siktet.
Älg i siktet. Foto: Hannu Huttu.

En älg får endast skjutas med vapen, vars patronkula väger minst 9 gram och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 2 700 joule eller, om kulans vikt är minst 10 gram eller mera, dess anslagsenergi uppmätt på samma sätt är minst 2 000 joule. Därtill ska, för att skjuta älg användas kulor som är konstruerade för att expandera.

De som deltar i jakt på hjortdjur måste använda orangeröd eller orange huvudbonad eller ett överdrag av sådan färg till huvudbonaden och orangeröda eller orange klädesplagg som täcker överkroppen. Den orange eller orangeröda färgen ska täcka minst två tredjedelar av den synliga ytan av klädesplagget och huvudbonaden. Kravet gäller dock inte jägare som jagar i skydd av en konstruktion eller med jaktbåge.

 

Jakt med ställande hundar

Vid jakt med ställande hund används traditionellt olika jaktspetshundraser. Jakt med ställande hundar har främst varit en fångstmetod för jägare som jagar ensamma. I älgjakt är vanligtvis flera jägare på pass, men det är bara en jägare som rör sig i terrängen tillsammans med hunden.

Hunden släpps ut på jaktområdet, där du förväntar dig att hitta älg eller älgar. Den ställande hundens uppgift är att söka upp älgen med hjälp av vittringen. Beroende på hundens egenskaper och rådande väderförhållanden sker söket genom att följa djurets spår, antingen genom luft- eller markvittring. När hunden hittar älgen försöker den hålla älgen kvar på platsen och fånga dess uppmärksamhet med skall och rörelse. När viltet sätter sig i rörelse ska hunden försöka få det att stanna genom att springa framför djuret. Ett djur som flyr i galopp ska den ställande hunden inte skälla på, utan den ska ljudlöst följa efter viltet och försöka ställa sig framför det.

Ställande älghunden håller älgen kvar med skall.
Jämthunden har ställt en älgko och ger skall. Foto: Hannu Huttu.

Jägaren ska närma sig hundens skall i motvind eller sidovind, så att älgen inte får vittring av jägaren. Hunden försöker fånga bytesdjurets uppmärksamhet senast då den märker att jägaren närmar sig. På så sätt får jägaren ett tillfälle att fälla bytet på ståndskall. Om älgen flyr från ståndskallet, kan en bra hund stoppa den och på så sätt får man en ny chans att smyga på skallet.

När det är dags att skjuta ska du beakta var hunden befinner sig, den får på inga villkor befinna sig bakom djuret. Kulan genomborrar oftast viltet, och även rikoschettfaran måste beaktas. Därtill ska man beakta även eventuella övriga djur som hunden ställt, det kan finnas flera älgar i ett ståndskall. Innan skottet avlossas måste man även vara säker på att det inte finns en annan älg bakom objektet.

Även om en ställande hund sköter sin uppgift väl, är det viltet som bestämmer när det är dags att byta ställe. När bytet upptäcker något misstänkt försöker den skaka av sig sin förföljare. Då jakten bedrivs i ett sällskap erbjuds skjuttillfällen även för de som står på pass. Som passplats väljer man ett sådant ställe i terrängen där älgen antas röra sig och där skjutsektorn är tillräckligt stor. Då man placerar sig lite högre än den omgivande terrängen får man bättre överblick och ökad skjutsäkerhet. Viltet kan komma till passet antingen springande, med en hund som följer tyst, eller gående varvid hunden skäller. När skallet lämnar ytterom synhåll får inte den jägare som står på pass börja smyga mot skallet utan tillstånd av jaktledaren eller hundföraren. Även den som står på pass måste se efter var hunden finns innan skottet avlossas.

OBS! Vid jakt på hjortdjur får inte användas okopplad drivande hund med större mankhöjd än 39 centimeter.

Drevjakt

Drevjakt bedrivs ofta som samarbete mellan flera jägare. När man jagar då marken är bar är antagandet att de älgar som ska jagas finns på det område där drevet ska gå. Vid snöföre kan man gå igenom området i förväg och med hjälp av snöspåren försäkra sig om att det finns vilt på området.

En del av jägarna ställer sig på pass i områdets främre terräng eller runt den. Övriga deltagare i jakten börjar driva viltet i rörelse. Drevjakten sker genom att deltagarna går med lagom stora mellanrum och åstadkommer ett jämnt ljud för att driva upp viltet. Av säkerhetsskäl bär de som går i drevkedjan i allmänhet inte vapen med sig.

Tre jägare driver viltet i drevkedjan.
Drevjakt på älg. Foto: Hannu Huttu.

Skjutandet sker från passen. Deltagarna kommer i förväg överens om i vilket skede – när drevkedjan till exempel har passerat en viss plats i terrängen – de jägare som står på pass kan skjuta endast de djur som har passerat passkedjan i riktning bort från drevkedjan. Kontakten mellan pass- och drevkedjan sköts med radiotelefoner. De som går i drevkedjan måste hela tiden försäkra sig om att varje deltagare ser de drevkarlar som går närmast bredvid. På så sätt hålls kedjan samman och de djur som sätter sig i rörelse måste röra sig mot passkedjan.

Drevjakt lämpar sig väl i sådan terräng där det är riskfyllt att använda hund, till exempel på grund av livligt trafikerade vägar eller bosättning. Jaktmetoden lämpar sig särskilt väl till exempel för genomgång av skogsdungar på åkerområden.

Drevkedja används i synnerhet vid jakt på små hjortdjur, som t.ex. vitsvanshjort och rådjur. Traditionellt har drevkedja använts även vid älgjakt. Nu för tiden är ändå situationen ofta den, att det i älgjaktsällskapen finns flera hundar, men det är brist på drevkarlar. Om sällskapet inte har tillgång till hundar, lyckas jakt på hjortdjur även med hjälp av drevkedja och passkarlar. Hur väl jakten lyckas beror på hurudant området är och hur mycket vilt som finns där. Nysnö är alltid en fördel.

 

Vaktjakt

För att förkortningen av jakttiden inte ska öka på åkerskador orsakade av hjortdjur, är det lovligt med vaktjakt på älg vid åkrar redan från 1.9. förutom i landskapet Lappland. Älg får jagas genom vaktjakt från och med den 1 september till och med dagen före den andra lördagen i oktober. Det är ändå inte tillåtet då ännu att driva, locka och använda hund vid jakt på hjortdjur. Även vaktjakt på dovhjort, kronhjort, sikahjort och vitsvanshjort är tillåten från och med den 1.9 till och med dagen före den andra lördagen. Vaktjakt sker inom ramen för samma jaktlicens som gäller vid så kallad normal jakt som börjar senare, det vill säga man ansöker inte om någon separat jaktlicens för vaktjakt.

I nedanstående diapresentation har man närmare gått in på de spelregler som gäller vid vaktjakt på hjortdjur.

Lektion etiketter: älg, stamskötsel, åker, jaktmetod