Etisk och hållbar jakt

Preview

Målsättningen i rådjurets stamskötsel är, att stammen inte ska äventyras på grund av jakt och att stammen hålls på en sådan nivå, att den inte orsakar oskälig skada på näringar och miljön. Målet är således att förebygga skador och trygga stammens tillväxt. Rådjurets fallenhet för vandring påskyndar utbredningen till nya områden.

Rådjursstammen reproducerar fler killingar än vitsvanshjorten eller älgen. I det långa loppet borde bytets könsfördelning motsvara de födda killingarnas könsfördelning. Om bytet länge är övervägande mest bockar, blir djursstammens struktur snedvriden. Då det finns många getter och deras medelålder är tillräckligt hög, då föds det också många killingar. En tillräcklig killingbeskattning säkerställer att jakttrycket inte blir för högt på den reproducerande stammen. Eftersom den övriga naturliga mortaliteten är hög, så kan inte jaktbeskattningen vara större än på övriga hjortdjur det vill säga omkring 30 – 60 % av den reproducerande stammen.

Fyra rådjur.
Vanligtvis är stammen tätare ju bättre livsmiljön är.  Foto: Hannu Huttu

 

Beroende på livsmiljö, stammens struktur och av rovdjur orsakad dödlighet varierar den förverkligade beskattningsgraden och är vanligtvis betydligt lägre än den ovan nämnda. Den etablerade rådjursstammens ”jaktbara” produktion beror på många olika faktorer. Livsmiljöns kvalité inverkar på storleken av rådjurens revir och hemområde. Dess bättre livsmiljö desto tätare är vanligtvis stammen. Reviren och hemområdenas storlek växer då djurstammens medelålder stiger.

Hur djuren klarar vintern inverkar på den reproduktiva stammens antal och särskilt på djurens kondition. Efter gynnsamma vintrar eller, om vinterutfodringen har ordnats bra, stiger killingproduktionen. Av rovdjuren orsakat bortfall minskar dock på den hållbara jakt-beskattningen. Rävstammens täthet inverkar avgörande på killingarnas sommardödlighet, men lodjuret fäller rådjur året om. På åkervallar orsakar även jordbruksmaskiner sommartid killingförluster.