Älgjakten samlar årligen en stor grupp av jägare till utövandet av deras hobby, och älgen är ekonomiskt Finlands mest betydande vilt. Älgbeståndets struktur har ställvis också varit mycket snedvriden, därför har man balanserat den inom ramen för älgens beståndsvårdssystem sedan år 2015.

Snedvridningen har förorsakat en brist på exakta mål, på grund av vilket det därför har fällts för mycket fullvuxna tjurar och onödigt lite kalvar. Om det i stammen finns för litet fullvuxna tjurar, kan kornas befruktning försenas, och på grund av det föds kalvarna senare än normalt. Det här är en delorsak till, att det på hösten även hittas väldigt små kalvar.

Med hjälp av regionala viltrådens tydliga fastställda mål och den årliga älgförvaltningsområdesvisa beskattningsplanen vet man, hur mycket tjurar, kor och kalvar som borde fällas för att stammen struktur skulle vara lämplig.

Det är inte möjligt att snabbt ändra på älgstammens struktur, eftersom älgarna når fullvuxen ålder först efter flera års tid och kan till och med leva ända upp till tjugoårs ålder. Stamskötseln är således ett långsiktigt arbete. Arbetsredskapet som står till förfogande här är selektiv beskattning. Det är av mycket stor betydelse hur många, och hurudana älgar som fälls under jaktsäsongen. Syftet med den här kursen är att presentera arbetsredskapet selektiv beskattning, med vilket vi får till stånd en friskare älgstam.

Lektioner