Oma riista

Från och med den 1 augusti 2020 ska fångstanmälan göras till Finlands viltcentral om fällda bläsänder, stjärtänder, årtor, skedänder, brunänder, viggar, ejdrar, alfåglar, småskrakar, storskrakar samt sothöns. Av sjöfågelvilt är det endast gräsand, kricka och knipa samt av gässen grågås och kanadagås, vilkas stammar är stabila och inte omfattas av skyldigheten att göra fångstanmälan.

Ur jägarnas synvinkel är det emellertid enklast att registrera alla fällda byten i Oma riista, så att man inte behöver komma ihåg för vilka arter fångstanmälan krävs och för vilka inte. Genom att registrera alla byten för du samtidigt en egen fångstdagbok, som du kan återkomma till år efter år och komma ihåg gångna jaktdagar.

Kom ihåg att registrera din fångst i Oma riistas viltlogg även för andra arter än de som omfattas av den lagstadgade skyldigheten att göra fångstanmälan. Genom att alltid registrera fångsten, riskerar du inte att glömma den lagstadgade skyldigheten och samtidigt producerar du värdefulla viltdata gällande alla sjöfågelarter som jagas. Bild: Tommy Arfman

 

De sjöfågelstammar som omfattas av bestämmelserna om fångstanmälan har enligt sjöfågeluppföljningarna minskat i storlek under de senaste årtiondena. För att trygga jaktens hållbarhet är det nödvändigt att förbättra fångstuppgifternas exakthet och tillförlitlighet. I nuläget grundar sig fångststatistiken för sjöfåglarna på Naturresursinstitutets årliga fångstenkät, vars urval är så pass litet att bedömningen av fåtaliga arter blir mycket osäker. Detta beror på att det är få jägare som fäller till exempel en årta, och av dem som gör det är det endast ett fåtal som kommer med i det årliga urvalet för fångststatistiken. Då är slumpens inverkan (vilka jägare som har råkat komma med i urvalet) stor, vilket gör den uppskattade bytesmängden osäker.

För vanliga bytesarter, som till exempel gräsand, existerar inte motsvarande problem, eftersom många jägare fäller gräsänder. Med hjälp av preciserade viltdata, såsom tidsmässig och områdesmässig fördelning av fångsten, kan man undvika onödiga begränsningar och å andra sidan inrikta nödvändiga jaktbegränsningar rätt i synnerhet för viltarter på tillbakagång.

Genom att systematiskt registrera all fångst i Oma riista, fås värdefull och jämförelseduglig information om bytesmängderna för olika arter i förhållande till tidigare bytesuppgifter som samlats in genom Naturresursinstitutets årliga urval – även om arter som inte omfattas av lagstadgad fångstanmälan. Fångstuppgifterna kompletteras med stamuppgifter som samlas in genom par- och kullinventeringar och möjliggör till exempel en bedömning av jaktens inverkan, d.v.s. hur stor del av sjöfågelstammarna som fälls årligen och hur betydande del denna dödlighet är med tanke på sjöfågelstammarnas livskraft.

Viltfångstenkät och vingprovsinsamling

Sjöfågelbytets mängd och struktur samt jaktens inriktning följs upp genom fångstenkäter och vingprovsinsamlingar. Fångstenkäten skickas årligen till slumpmässigt utvalda jägare och utifrån den görs en bedömning av bytesmängderna. Med hjälp av enkäten samlar man in data förutom om sjöfåglar även om övrigt småvilt. Fångstenkäterna koordineras av Luke. Numera kan man svara på enkäten även elektroniskt, och det tar inte lång tid att svara. Respondenterna väljs ut slumpmässigt, vilket betyder att man inte kan delta i enkäten genom frivillig anmälan.

Vingproven samlas in från sjöfågelbytet. Insamlingarna görs inte varje år, utan ordnas endast vissa år. Den senaste vingprovsinsamlingen ordnades åren 2014–2016. Genom att samla in vingprov får man uppgifter om sjöfågelbytets art-, ålders- och könsstruktur samt om den tidsmässiga och geografiska fördelningen av fångsten. Från vingarna får man också uppgifter om utvecklingen av flygförmågan hos juvenila fåglar samt om tidpunkten för adulta honors ruggning.

Att delta i vingprovsinsamlingen är relativt enkelt för jägarna. Av de skjutna änderna tas den ena vingen tillvara och sänds in till forskningen. På begäran får man från Luke färdigt betalda postpåsar att skicka vingarna i. För att få in tillräcklig mängd prov och i synnerhet för att insamlingen ska täcka olika delar av landet uppmanas varje aktiv andfågeljägare att delta i insamlingen av vingprov. Ytterligare information om vingprovsinsamlingarna och hur man deltar i dem fås från Luke och Finlands viltcentrals regionkontor.

Se:  Artikkeli vuosien 2000−2007 siipinäytekeräyksen tuloksista (s.42)